Är eget finare än gemensamt?

Bostadsbilagan visar nybyggda radhus, blommande träd och glada barn som springer utanför huset. ”Här ger solen energi” lyder rubriken till idyllen. Inget verkar kunna vara mer rätt dessa dagar än att producera sin egen energi, för det anses vara riktigt fint. Och det är inte bara stora och små fastighetsägare som tycker så.  

En intervjustudie som Värmemarknad Sverige har genomfört visar att det finns en politisk uppfattning om att egenproducerad energi är ”finare” än gemensam, Vilket tar sig uttryck i byggregler och diverse skatteavdrag som gynnar det egenproducerade.

Det är samtidigt lite märkligt att egenproducerad energi uppfattas som bättre och finare i samhället just nu, när delningsekonomin stadigt växer. Människor vill gärna dela allt, från verktyg till bostäder.  Fördelarna med detta är flera, för genom att dela på våra resurser gynnar vi klimatet, människors privatekonomi och skapar nya jobb. I fjärrvärmebranschen startade delningsekonomin redan för 60 år sedan och borde därmed vara mer rätt än någonsin, men så är alltså inte fallet.

  

Det finns fotografier från svenska städer före fjärrvärmens inträde. Skorstenar på varje hus och rök som ligger som ett tätt lock över staden var då ett faktum. Idag ser det inte ut så längre i Sverige, tack vare fjärrvärmens utbyggnad. Det gemensamma systemet har ersatt de enskilda. Det fiffiga med fjärrvärmen är ju också att den tar tillvara resurser som ingen annan vill ha: grenar och toppar från skogsavverkning, avfall, spillvärme med mera, och gör nytta av dessa. Detta tillsammans med väldigt bra reningsutrustning. Hur kan det plötsligt anses omodernt? 

 Jag vill se en värmemarknad där kunderna har flera alternativ att välja mellan och där fjärrvärmen känns attraktiv tack vare sina miljöfördelar, konkurrenskraftiga priser, bekvämlighet, men också för att människor ser fördelarna med ett gemensamt system. Jag vill inte se att man väljer värmealternativ enbart genom att  man går på en känsla av att det är finare att ha en egen produktion.

Jag har varit på middagar där mannen i huset glatt berättat om att de installerat värmepump och där sedan en stor del av sällskapet glatt har följt med för att titta på underverket. Hittills har jag inte hamnat på någon middag där någon stolt berättat om att de har fått fjärrvärme installerat. En förklaring kan vara att det inte är lika vanligt med fjärrvärme till småhus, men den andra förklaringen handlar nog om att det inte känns som en bedrift att berätta om detta. 

Detta kan tyckas lite bagatellartat, men det får givetvis negativa konsekvenser när såväl kunder som politiker anser att det är lite bättre att lösa energiproduktionen själv. Det finns därför all anledning att såväl lokalt som nationellt visa på fjärrvärmens fördelar. Fjärrvärmekampanjerna ”Vi värmer varandra” och ”Ta vara på energin” är viktiga steg i den riktningen. 

Jag kan samtidigt inte låta bli att fundera på hur länge jag ska behöva vänta på att det dyker upp en bostadsbilaga med vackra hus, lyckliga barn och med en rubrik i stor stil om Vi värmer varandra med fjärrvärme eller Här tar vi vara på energin med fjärrvärme. På måndag är det dags för nästa bostadsbilaga i min morgontidning, då kanske? 

Ann-Sofie Borglund, chefredaktör Fjärrvärmetidningen

 

Teknikens under

Det går fort nu. Omvärlden står inte still. Uttryck som Digitalisering, Internet of things och Öppen mätdata vilar på mångas läppar och det är nog ingen bransch som slipper undan den våg av utveckling som följer i dess fotspår. Appar utvecklas i rasande fart och hoppsan, här sitter ju energibranschen med en guldgruva i form av mängder med mätvärden, i många fall till stor del helt oanvända!  Plötsligt uppdagar sig en lysande möjlighet att komma närmare kunderna -  och våra kunder ges i sin tur möjlighet att få allt bättre koll på sin förbrukning av fjärrvärme  och möjlighet att i framtiden styra den. Vilken lycka - för hur bra passar inte detta in i vår strävan att komma närmare kunden? Eller i kundens önskan att i allt högre grad vara med och påverka, så här  i individualiseringens tidsålder.

Sanningen är att digitaliseringen är en skänk från ovan för vår bransch! Och vi måste se till att hoppa på tåget innan någon annan gör det - låt oss ta ägarskap över denna möjlighet. Många är de fjärrvärmebolag som redan har hoppat på och många nya appar kommer att se dagens ljus under detta nya år, om jag nu får vara spågumma för ett slag. Många är också de som står i startgroparna, som vill höra hur andra har gjort och inspireras av detta. Kanske ska vi inte uppfinna hjulet på nytt utan istället se att här finns stora möjligheter till samarbete och effektivisering - varför inte gå ihop och utveckla nytt tillsammans - till en mindre kostnad? 

Teknikutvecklingen går även framåt inom våra "hårdvaruområden" - om än inte lika fort. Men det ska nog vara så - våra fina prylar i marken har fungerat bra i många herrans år. Så även våra produktionsanläggningar. Självklart har mycket utveckling skett med i anläggningarna, sedan länge med stort fokus på effektiviseringar, men även här kommer nya tider och nya krav och kanske behöver vi helt enkelt snabba på tempot en aning. För det händer saker hos våra kunder och vi kommer, vare sig vi vill eller inte, att få anpassa oss till det och hitta lönsamhet i lägre och mer differentierade temperaturnivåer. I nybyggda och renoverade områden krävs inte samma temperaturer som i de gamla. Här måste vi vara snabbfotade och hitta lösningar som är anpassade till ändrade förutsättningar och behov hos vissa kunder, samtidigt som de gamla förutsättningarna fortfarande råder hos huvuddelen av kunderna.

Flexibilitet är ledordet för vår bransch. Flexibilitet och samverkan. För kanske nyckeln här är att i ännu högre grad koppla ihop mjukvara och hårdvara, att hitta själva kärnan i vad digitaliseringen faktiskt kan ge oss, våra kunder och hela samhället i form av  verklig nytta? Att styra systemen ännu mer baserat på behov i realtid? Att ge och ta, kund och leverantör, för att tillsammans skapa det mest effektiva systemet för energileveranser? Och inte minst: att i ännu högre grad använda värme som redan finns, värme som kanske tidigare inte har kvalat in av någon anledning, men som nu är redo att bli en del av våra städers blodomlopp.

Summa summarum - det mesta börjar och slutar i tekniken i vår bransch. Att vi fortsätter att utveckla effektivare tekniklösningar på alla nivåer av verksamheten är nödvändigt för vår överlevnad - liksom för många andra branscher. För omvärlden står definitivt inte still. Detta är idag mer sant än någonsin förr - och vi är en viktig del i utvecklingen, vi som så smart och resurseffektivt producerar och distribuerar värme till så många lokaler och bostäder i vårt land. Vi ska fortsätta att göra det, bara ännu smartare.

  

Lina Enskog Broman, områdesansvarig teknisk utveckling

Nyårslöftet vi saknar

Nu har 2016 startat och många är fyllda av tillförsikt. Det är dags att infria nyårslöftena. Det finns säkert många som har lovat att träna mer, stressa mindre, spendera mer tid med barnen och många andra viktiga saker. På det politiska planet får nog löftena från klimattoppmötet i Paris i december gälla även som nyårslöften. Men för att Sverige ska lyckas där, krävs ytterligare ett litet nyårslöfte från vår bostadsminister. Det handlar om Boverkets byggregler.

Foto: Claes Johannesson

Det kanske redan känns självklart att Sverige kommer att lyckas med klimatmålen? Vi har ju redan nått målen från Kyotoprotokollet med råge. Det har i hög utsträckning lyckats tack vare vår fjärrvärme, till största delen från förnybar och återvunnen värme. Utsläpp från byggnadernas uppvärmning är alltså inget problem här. Dessutom bidrar fjärrvärmen med en stor andel förnybar el från kraftvärmeproduktion med biobränsle. Även energiåtervinningen från avfall ger en hel del el och fjärrvärme, till stora delar förnybar även den.

Men för att denna framgångssaga ska kunna fortsätta är det ett nyårslöfte vi saknar. Nämligen ett från bostadsminister Mehmet Kaplan (MP):

Nyårslöftet handlar om att ändra Boverkets byggregler. Där måste energikraven ändras, så att förnybar, gemensam fjärrvärme får samma förutsättningar som förnybar uppvärmning producerad i det enskilda huset. Allra bäst vore förstås ett löfte om att sätta energikraven utifrån hur mycket energi en byggnad faktiskt använder, inte hur mycket som köps för uppvärmningen. Det sistnämnda leder till tre möjligheter, som dagens byggregler motverkar:

• Energieffektiva hus, som är oberoende av vilken uppvärmning fastighetsägaren väljer.
• Fortsatt produktion av förnybar el inom kraftvärmen, i form av stabil reglerkraft som finns i alla väder och när elbehovet är som störst under vintern. Genom samtidig produktion av el och värme används bränslet effektivt och sparar naturresurser.
• Fortsatt energiåtervinning ur avfall så länge det behövs, där Sverige även kan hjälpa andra länder att minska sin klimatpåverkan från avfall. Det är fjärrvärmen som gör detta möjligt.

Vi  vet att fjärrvärmen är så bra att den kan  konkurrera med annan uppvärmning. Men det kräver likvärdiga villkor. Med en lagstiftning som ger fjärrvärmen sämre villkor än alternativen, blir det förstås svårare.  Och därmed också svårare att leverera den nytta som våra beslutsfattare tycks ta för given.

Så, Mehmet Kaplan; även om nyår är passerat är det ännu inte för sent att avge det viktiga nyårslöftet om att ändra Boverkets byggregler!

  



Erik Thornström, områdesansvarig skatter och styrmedel