tisdag 22 december 2015

Ett händelserikt år har passerat - nästa blir minst lika spännande!

Det är dags att summera 2015, och det gör vi ju alltid med fjärrvärme och fjärrkyla i fokus. Under det här året har det varit några frågor som har varit särskilt viktiga.

Först har vi följetongen med energikraven i Boverkets byggregler.     I tio år har vi arbetat för att de ska bli konkurrensneutrala. Processen började när förslaget till de nuvarande byggreglerna togs fram. Tyvärr nådde vi inte ända fram då, så arbetet startade direkt med att försöka förändra reglerna genom att bidra med olika konstruktiva förslag.
Vi har gjort utredningar för att ta fram ny kunskap, drivit debatt för att sprida kunskapen och bidra till utveckling av nya lösningar - och vi har samverkat med många på vägen.

När Boverket fick i uppdrag att utreda frågan ingick Svensk Fjärrvärme i en av referensgrupperna. Utredningen presenterades i juni. Vilken besvikelse! Boverket har helt misstolkat EU:s direktiv om byggnaders prestanda och valt att undanta energi som produceras i eller nära byggnaden från energikraven. Resultatet blir att byggherrarna väljer en uppvärmningsteknik som gör det enkelt att nå energikraven baserat på hur många kilowattimmar man köper, istället för att bygga energieffektiva hus. Vi måste ha byggregler som styr hur man bygger - inte med vad man värmer. Arbetet med att få till en förändring fortsätter förstås 2016. Läs mer om vad vi tycker om Boverkets byggregler på vår webbplats.

En annan fråga som varit viktig ur konkurrenssynpunkt är den obegränsade skattebefrielsen för egenproducerad vindkraft. Anledningen till att vi engagerade oss var att den obegränsade skattefriheten för egenproducerad vindkraft snedvrider konkurrensen på värmemarknaden eftersom den gynnar användning av skattebefriad el för uppvärmningsändamål. Denna fråga behöver vi inte jobba med 2016, för den 25 november beslutade Sveriges riksdag om en begränsning av skattefriheten. Läs vår nyhet om det här.

Prisdialogen är en annan av våra stora frågor. Prisdialogen är en modell för lokal dialog om ändring av fjärrvärmepriser, med central prövning. Den har tagits fram på initiativ från SABO, Riksbyggen och Svensk Fjärrvärme, med målsättningen att stärka kundens ställning och inflytande i relationen med fjärrvärmeleverantören. En viktig del är ökad förutsägbarhet inför prisförändringar.
Svensk Fjärrvärme samlar och sprider kunskap till våra medlemsföretag om Prisdialogen och dess möjligheter att stärka förtroendet hos deras kunder. Tillsammans med SABO och Riksbyggen sprider vi också kunskap till myndigheter, riksdag och regering. I år har vi kunnat berätta för dem att Prisdialogen 2016 kommer att omfatta cirka 1,5 miljon hushåll, som är kunder till de 29 medlemsföretagen, från Piteå i norr, till Lund, i söder. Nästa år fortsätter arbetet och då ska även Prisdialogens effekter utvärderas. Det ser vi med spänning fram emot!

Förvaltningen av fjärrvärmesystemen är en annan viktig fråga att jobba med, för att fjärrvärmen även fortsatt ska kunna stå sig i konkurrensen på värmemarknaden. Effektiva fjärrvärmesystem gör att vi kan säkra kundernas behov av värme och varmvatten även framåt. Bland annat därför har vi tagit fram Underhållshandboken som kan användas av alla som arbetar med distribution av fjärrvärme.  Vi fortsätter arbetet med att bidra till att effektivisera fjärrvärmesystemen även 2016, bland annat genom konferenser och spridning av ny teknik och forskningsresultat.
Även kommande år kommer vi alltså att fortsätta det spännande arbetet med dessa och andra viktiga frågor. Men först tar vi ledigt några dagar och njuter av jul- och nyårsfirande. Vi ses igen 2016!

Från oss alla - till er alla:
En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!



 

torsdag 17 december 2015

Underhållshandbok för en viktig infrastruktur - fjärrvärmenäten


Tar man en titt på värmemarknaden i Sverige så ser man att fjärrvärmen har den största tårtbiten och faktiskt  värmer halva Sverige. Men fjärrvärmen är ändå ganska osynlig då den fungerar så bra och har hög leveranssäkerhet. Fjärrvärmen märks inte. Det finns varmvatten när man ska duscha och det är varmt inomhus. Precis som det ska vara. Enkelt. Bekvämt. Själva fjärrvärmenätet är ju förstås också osynligt eftersom rören ligger nergrävda i backen.
Det lokala fjärrvärmenätet möjliggör att lokalt producerad värme kan levereras till alla de byggnader som ska värmas i kommunen. De flesta fjärrvärmenät i landet är ganska små och ägs av fjärrvärmeföretaget i kommunen. Men det är en viktig infrastruktur och ofta har kommunerna gjort ganska stora investeringar i fjärrvärmenäten och livslängden är väldigt lång. För att kunna behålla den höga leveranssäkerheten som fjärrvärmen har är det viktigt att underhållet av näten bedrivs på ett effektivt sätt.
Svensk Fjärrvärme och ett antal av medlemsföretagen har därför tagit fram en handbok i hur fjärrvärmenäten kan underhållas. Den heter kort och gott Underhållshandboken och har precis blivit klar.  Den är väldigt praktisk och metoderna kan tillämpas direkt. Några axplock från boken:
  • Olika metoder för statusbedömning av fjärrvärmenät beskrivs.
  • Hur en riskbedömning av fjärrvärmeledningarna kan göras är beskriven. Det är inte bara ålder på ledningen som spelar in här.
  • Vattenbehandling. Olika metoder beskrivs och rekommendationer på vattenkvalité finns också.
Svensk Fjärrvärme vill få stor spridning och användning av Underhållshandboken. Därför finns den  på hemsidan för gratis nedladdning, liksom andra rapporter och dokument. Knappa in Underhållshandboken i sökrutan om du inte redan vet var den finns.
Avslutningsvis kan nämnas att om någon inte hört talas om asset management tidigare så kommer personen bli upplyst framöver. Det finns en ny standard, ISO 55000 Asset management, som har översatts till svenska. Ledningssystem för tillgångar heter den på svenska. Kan en standard frälsa någon på samma sätt som ISO 9001 eller ISO 14001 så är det ISO 55000.

Mer om det senare.




Thomas Lummi, områdesansvarig distributionsteknik
Svensk Fjärrvärme

måndag 7 december 2015

Var ska vårt klimatfokus ligga?

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Inför klimattoppmötet i Paris startade regeringen initiativet Fossilfritt Sverige, där svenska aktörer ges möjlighet att synliggöra hur de bidrar till klimatarbetet. Svensk Fjärrvärme deltar i initiativet!

I tidskriften Energivärlden som ges ut av Energimyndigheten, kunde man nyligen läsa en intervju med Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör, som handlade om klimatfrågan. Risinger sa att han tycker om att få saker gjorda, att det blir verkstad. Det kan kanske förklara att han gillar fjärrvärmebranschen och lyfter upp den som ett gott exempel.
- Vi har många goda exempel, och kan visa andra att det går att ställa om. Ta omställningen av svensk fjärrvärme - den har ju varit remarkabel, sa Björn.

Faktum är att trots att fjärrvärmen täcker ca 55 procent av det svenska värme- och varmvattenbehovet bidrar den bara till knappt 3 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp till följd av konsumtion. Det är långt mycket bättre än internationella siffror, och det kan också jämföras med utsläppen från andra branscher. Men varför går det inte så snabbt i andra branscher och sektorer? Kanske beror det på att vi ibland tänker fel, även om vi gärna vill göra rätt.
Medan kunderna och Boverket har fokuserat sina insatser på att minska klimatpåverkan från energianvändningen i de färdiga byggnaderna släpper själva byggprocessen ut mycket stora mängder koldioxid till luften från de förhållandevis få nya byggnader som byggs under ett år, att jämföra med miljontals befintliga byggnader.
Foto: Mostphotos
 
 
 
 
 
 
 


I en nyligen publicerad rapport "Strategisk Innovationsagenda för minskad klimatpåverkan från byggprocessen" skriver författarna att klimatpåverkan vid byggprocesser hittills har rönt mycket liten uppmärksamhet och är ett relativt sett outforskat område. De hänvisar till en annan rapport "Klimatpåverkan från byggprocessen" (IVA, Sveriges Byggindustrier 2014) som indikerar att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till i storleksordningen 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, fördelat på ca 4 miljoner ton på husprojekt och 6 miljoner ton på anläggningsprojekt. De menar att detta är i samma storleksordning som hela Sveriges personbilsflotta eller ca 25 procent av de totala utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Sverige. Nu finns förslag på åtgärder som kan minska klimatpåverkan under byggfasen. Men det är förmodligen en lång väg att gå innan byggbranschen lyckas minska sin klimatpåverkan på samma sätt som fjärrvärmebranschen har gjort.
Så medan Naturvårdsverkets generaldirektör och EU:s energiunionskommissionär Maroš Šefčovič berömmer Sverige och den svenska fjärrvärmen för det vi har åstadkommit, har Boverket satt upp byggregler som försvårar för branschen att fortsätta det goda arbete vi började på 70-talet. Det är kanske dags att ändra fokus och se var man kan lägga de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att öka svensk industris konkurrenskraft, samtidigt som man bidrar till det svenska samhällets klimat- och miljömål? 
  Raziyeh Khodayari, områdesansvarig miljö och bränsle