Var ska vårt klimatfokus ligga?

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Inför klimattoppmötet i Paris startade regeringen initiativet Fossilfritt Sverige, där svenska aktörer ges möjlighet att synliggöra hur de bidrar till klimatarbetet. Svensk Fjärrvärme deltar i initiativet!

I tidskriften Energivärlden som ges ut av Energimyndigheten, kunde man nyligen läsa en intervju med Björn Risinger, Naturvårdsverkets generaldirektör, som handlade om klimatfrågan. Risinger sa att han tycker om att få saker gjorda, att det blir verkstad. Det kan kanske förklara att han gillar fjärrvärmebranschen och lyfter upp den som ett gott exempel.

- Vi har många goda exempel, och kan visa andra att det går att ställa om. Ta omställningen av svensk fjärrvärme - den har ju varit remarkabel, sa Björn.

Faktum är att trots att fjärrvärmen täcker ca 55 procent av det svenska värme- och varmvattenbehovet bidrar den bara till knappt 3 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp till följd av konsumtion. Det är långt mycket bättre än internationella siffror, och det kan också jämföras med utsläppen från andra branscher. Men varför går det inte så snabbt i andra branscher och sektorer? Kanske beror det på att vi ibland tänker fel, även om vi gärna vill göra rätt.

Medan kunderna och Boverket har fokuserat sina insatser på att minska klimatpåverkan från energianvändningen i de färdiga byggnaderna släpper själva byggprocessen ut mycket stora mängder koldioxid till luften från de förhållandevis få nya byggnader som byggs under ett år, att jämföra med miljontals befintliga byggnader.

Foto: Mostphotos

 

 

 

 

 

 

 

I en nyligen publicerad rapport "Strategisk Innovationsagenda för minskad klimatpåverkan från byggprocessen" skriver författarna att klimatpåverkan vid byggprocesser hittills har rönt mycket liten uppmärksamhet och är ett relativt sett outforskat område. De hänvisar till en annan rapport "Klimatpåverkan från byggprocessen" (IVA, Sveriges Byggindustrier 2014) som indikerar att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till i storleksordningen 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, fördelat på ca 4 miljoner ton på husprojekt och 6 miljoner ton på anläggningsprojekt. De menar att detta är i samma storleksordning som hela Sveriges personbilsflotta eller ca 25 procent av de totala utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Sverige. Nu finns förslag på åtgärder som kan minska klimatpåverkan under byggfasen. Men det är förmodligen en lång väg att gå innan byggbranschen lyckas minska sin klimatpåverkan på samma sätt som fjärrvärmebranschen har gjort.

Så medan Naturvårdsverkets generaldirektör och EU:s energiunionskommissionär Maroš Šefčovič berömmer Sverige och den svenska fjärrvärmen för det vi har åstadkommit, har Boverket satt upp byggregler som försvårar för branschen att fortsätta det goda arbete vi började på 70-talet. Det är kanske dags att ändra fokus och se var man kan lägga de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att öka svensk industris konkurrenskraft, samtidigt som man bidrar till det svenska samhällets klimat- och miljömål? 

  Raziyeh Khodayari, områdesansvarig miljö och bränsle