Fjärrvärme är genialt!

När vi flyttade till Trelleborg hösten 1988 fick vi bo på andra våningen i en lägenhet med stora fönster mot öppet landskap bakom huset. Men det var inte bara den vackra svenska naturen som förtrollade mig. Det gjorde även fjärrvärmesystemet som jag tyckte var genialt, rent och bekvämt. Från mitt hemland hade jag erfarenhet av närvärmesystem med olja och diesel som läckte och gav upphov till dålig luft i hela staden. Någon reningsteknik var det inte fråga om och temperaturen kunde sjunka rejält just när man trodde att det var dags att njuta av en varm dusch. 

Den där lilla upptäckten i Trelleborg gjorde mig nyfiken på att lära mig mer om det svenska energisystemet. Så, på Högskolan valde jag en hel del kurser som banade min väg till branschen lite längre fram, bland andra en del om värmeöverföring och miljörening. En av mina absoluta favoriter var en kurs om energihushållning. Det har nu gått drygt 27 år sedan jag flyttade till Sverige och med tiden har jag blivit ännu mer övertygad om de möjligheter som fjärrvärme och kraftvärme ger.

Nyligen läste jag i en rapport från Naturvårdsverket att hela 65 % av emissionerna av benso(a)pyren, ett cancerframkallande ämne i aromatisk form, kommer från hushållens egna vedpannor. Dessa pannor producerar mindre än fjärdedel av det fjärrvärmeverken levererar i hela landet. Ändå bidrar de till en betydande del av utsläppen till luft, från dioxiner till stoft och nanopartiklar. Det beror helt enkelt på att det varken är tekniskt möjligt eller kostnadseffektivt att installera den avancerade miljöreningsteknik som används i våra värmeverk,  i bras- och vedkaminer.  Fjärrvärmes storskalighet möjliggör effektiv miljörening i kombination med effektivt utnyttjande av energin i bränslet. Det blir dubbla vinster för miljön och klimatet. Och förstås för kunden som får bekväm värme.

Nu ser jag med glädje att EU har börjat upptäcka fördelarna med vårt och liknande energisystem och i synnerhet fjärrvärmens roll som en ren och klimat- och resurseffektiv lösning för EU:s framtida  värme- och kylstrategi. Jag tittar på alla andra EU-direktiv som berör vår bransch och ser att allt ligger i linje med det som svenska fjärrvärmeverk redan har visat prov på. Från cirkulärekonomi - där vi redan åskådliggjort att det går att omvandla ett problem som restavfall till en möjlighet - till unionens ambitiösa mål om minskad klimatpåverkan, ökad förnybarhet och energieffektivitet, och inte minst minskat importberoende. Enkla bokslut visar att , kommun efter kommun i Sverige har bidragit till att Sverige och EU når sina gröna mål genom produktion av fjärrvärme - och ibland i samproduktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar.  Och allt bygger på att fjärrvärmebolagen använder antingen rester från skogen, sågverken, pappers- och massaindustrin eller restavfall samt spillvärme från alla möjliga industrier och datahallar. Detta kallar jag genialt!

Det ligger i tiden att välja hållbara lösningar brukar man säga. Våra fjärrvärmeverk valde hållbara lösningar för mer än trettio år sedan och vi kan bara lova en sak: vi kommer att vara bäst även i framtiden.

Raziyeh Khodayari, områdesansvarig miljö och bränsle

Vikten av systemeffektivisering

Systemeffektivisering lyfts fram av medlemmar och Svensk Fjärrvärmes styrelse som ett av de viktigaste områdena som vi skall arbeta med för att öka vår konkurrensförmåga.

Mycket av den forskning som bedrivits i olika program de senaste 30 åren, är en bra bas att stå på då vi skall arbeta med systemeffektivisering. Vi står samtidigt inför ett generationsskifte där system används i högre utsträckning mot för 30 år sedan. Mer data behandlas och vi har idag större möjlighet att identifiera felaktigheter i våra processer. Men den enorma kunskap som finns i en mängd rapporter utnyttjas inte på ett optimalt sätt idag och den behöver överföras till medlemmarna på ett mer konkret sätt.

Öka avkylningen

Ett väl fungerande fjärrvärmesystem skall inte behöva ha en högre returtemperatur än 35 - 40 °C. Ändå ligger en del fjärrvärmeföretag betydligt högre med sin temperatur. Med ganska små hjälpmedel och låga investeringskostnader kan man sänka sin returtemperatur på många olika sätt. Viktigt är att man startar arbetet på ett strukturerat sätt så att man inte utför åtgärder i fel ordning. Det är alltid mest effektivt att ta ”lågt hängande frukter" först.

Att sänka sin returtemperatur medför att man höjer effekten på sin rökgaskondensering, ökar el- verkningsgraden på turbinen eller ökar COP på sin värmepump. Samtidigt sparar man el på distributionspumpen/pumparna och minskar sina förluster i fjärrvärmenätet. Det finns mycket pengar att spara då man arbetar med att öka sin avkylning.

Under 2016 kommer vi att starta projekt ute hos Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag för att man skall arbeta på ett systematiskt sätt med effektiviseringar. Vi kommer att använda oss av tidigare forskning och erfarenheter.

Standarder och tekniska bestämmelser

Vi har en mängd Tekniska bestämmelser som tagits fram då det inte finns standarder som täcker vissa områden. Dessa  används i relativt stor utsträckning men samtidigt ser vi att det förekommer projekt där man helt och hållet låter bli att använda sig av bestämmelserna i samband med upphandling. Det får till följd att anläggningar måste modifieras och dimensioneras om, helt i onödan i stället för om man hade gjort rätt från början.

Många av dessa nya anläggningar går dåligt och har låg avkylning och detta är något som i slutändan drabbar kunden som får betala för förlusterna. Konsulten som dimensionerat och byggt anläggningen berörs däremot inte av detta ”felbygge”.

Standarder och tekniska bestämmelser har tagits fram för att man ska kunna få en så optimalt byggd och effektiv anläggning som möjligt. Jag rekommenderar verkligen att man använder sig av dem. 

 

Jan Baldefors, områdesansvarig systemeffektivisering på Svensk Fjärrvärme

Känslorna svallar när sopor debatteras

Det har länge förundrat mig med vilken hetta människor visar sitt motstånd till vad de kallar sopeldning (i branschen säger vi energiåtervinning eftersom det är vad det är). I den här frågan är det också ovanligt svårt att nå fram med sakliga fakta. Det är som om man bestämt sig: eftersom man tycker att sopor är äckliga ska de helst inte finnas. Andras sopor är dessutom väldigt mycket äckligare än de egna. Men sopor finns oavsett om vi vill det eller inte. Ett sätt att förhålla sig är att säga att allt ska återvinnas. Med det menar man i de här debatterna materialåtervinna, och inte energiåtervinna. Men det blir ju ändå alltid en rest kvar och den måste man göra någonting med. Det är den delen som energiåtervinns. Det märkliga är, att trots att så många hävdar att "vi är ju så bra på att sortera" så uppstår en mängd sopor. Och den mängden växer varje år.

Det ännu märkligare är att ingen verkar känna att de är orsaken till den här mängden sopor. Alla sorterar ju så väl. Många lever också i tron att allt verkligen går att återvinna, vilket ju inte är fallet. Inte än i alla fall. Häromdagen läste jag en debattartikel som handlade om att Upplands-Bro, som minsann är en fin ekokommun, inte vill ha något sopeldat kraftvärmeverk. Varför är det bättre att skicka sina sopor till en grannkommun, undrar jag? För även invånarna i Upplands-Bro ger väl upphov till sopor och det måste ta vägen någonstans. Och faktiskt – om man tittar på Avfall Sveriges statistik från 2014 ser man att den totala insamlade avfallsmängden per person i Upplands-Bro var 464 kg. 31 procent  av denna mängd gick till materialåtervinning eller biologisk behandling (snittsiffran för Sverige är 35,6 %) medan 208 kg gick till energiåtervinning. Så hoppsan, invånarna i Upplands-Bro genererar en hel del sopor som skickas till Brista avfallsförbränningsanläggning i grannkommunen Sigtuna.

Och plasten i avfallet – den måste ju återvinnas! Självklart bör man återvinna allt material som går. Men för det första samlas inte tillräckligt mycket plast in. Det har delvis att göra med hur man designar produkter, t ex om det går att separera plast från annat material. Det handlar även om insamlingsrutiner och antagligen även om människors bekvämlighet. Och handen på hjärtat – har du aldrig slängt den minsta lilla kladdiga plastförpackning? För det andra går det bara att återvinna materialet ett visst antal gånger (ca 7 gånger för plast) och sen måste det ändå förbrännas. För det tredje återvinns inte all plast som samlas in. Omkring 25 % av den insamlade plasten skickar återvinningsindustrierna vidare till förbränning, för att den antingen inte går att återvinna eller för att det inte är ekonomiskt att göra det. 

När stora etablerade medier som SvD eller SVT tar upp ämnet är det ofta hårt vinklat. I stället för att problematisera och på riktigt ta tag i den diskussion som verkligen behövs – nämligen hur vi går tillväga för att minska den totala mängden avfall – så letar man brister i hanteringen i energiåtervinningen. Insinuerar att det finns kriminalitet med i bilden, lämnar felaktiga fakta om gifter, felciterar forskare eller personal på anläggningar, och hittar personer som inte har full insikt och information som får det att verka som om det är en miljökatastrof på gång. Detta sprider, utan grund, rädsla bland människor som inte känner till fakta. Dessutom påtalar man att branschen tjänar pengar på  hela affären! Vad ska man säga? Ja, jag känner i alla fall inte till något företag i någon bransch som inte tjänar pengar, om de inte gått i konkurs vill säga.

Faktum är att vi som är i den här branschen är oerhört stolta över vad vi i Sverige har åstadkommit på avfallssidan. Vi deponerar endast 0,7 % av vårt avfall och både den biologiska återvinningen och återvinningen av material ökar. Det som blir över energiåtervinns och blir el och fjärrvärme i världens mest effektiva kraftvärmeverk. Dessa fantastiska anläggningar utnyttjar över 95 % av energiinnehållet i bränslet och har oerhört avancerade system för rening. Mer än 99.9 % av gifterna i avfallet fångas i rökgas- och vattenreningssystemen istället för läcka ut till naturen. Det som i energiåtervinningens barndom var ett problem, nämligen dioxinutsläpp, har nu har sjunkit till mycket låga nivåer. Hela branschens samlade utsläpp av dioxiner år 2013 var 0,8 gram. Det kan jämföras med t ex cementindustrin, där utsläppen från bara fyra anläggningar var 16 gram samma år. Och tänk att vi är så bra på detta att vi kan hjälpa andra länder som inte kommit lika långt, genom att ta emot och energiåtervinna en liten del av deras restavfall. En vinst både för miljön eftersom deponi undviks, och för svenska el- och fjärrvärmekunder.

Jag skulle önska mig lite mer faktabaserade uttalanden i den här debatten. Och lite bättre research från de journalister som säger sig vilja beskriva energiåtervinningen. Då skulle fokus i avfallsdebatten förhoppningsvis kunna förflyttas så att vi alla gemensamt kan försöka finna lösningar på det verkliga problemet. Det vill säga hur vi ska minska mängden avfall. Det vore så oändligt mycket mer konstruktivt än att ägna sig åt smutskastning och att sprida rädsla.

På vår webbplats kan du läsa mer om energiåtervinning. 

 




Eva Rydegran, pressekreterare Svensk Fjärrvärme

Är eget finare än gemensamt?

Bostadsbilagan visar nybyggda radhus, blommande träd och glada barn som springer utanför huset. ”Här ger solen energi” lyder rubriken till idyllen. Inget verkar kunna vara mer rätt dessa dagar än att producera sin egen energi, för det anses vara riktigt fint. Och det är inte bara stora och små fastighetsägare som tycker så.  

En intervjustudie som Värmemarknad Sverige har genomfört visar att det finns en politisk uppfattning om att egenproducerad energi är ”finare” än gemensam, Vilket tar sig uttryck i byggregler och diverse skatteavdrag som gynnar det egenproducerade.

Det är samtidigt lite märkligt att egenproducerad energi uppfattas som bättre och finare i samhället just nu, när delningsekonomin stadigt växer. Människor vill gärna dela allt, från verktyg till bostäder.  Fördelarna med detta är flera, för genom att dela på våra resurser gynnar vi klimatet, människors privatekonomi och skapar nya jobb. I fjärrvärmebranschen startade delningsekonomin redan för 60 år sedan och borde därmed vara mer rätt än någonsin, men så är alltså inte fallet.

  

Det finns fotografier från svenska städer före fjärrvärmens inträde. Skorstenar på varje hus och rök som ligger som ett tätt lock över staden var då ett faktum. Idag ser det inte ut så längre i Sverige, tack vare fjärrvärmens utbyggnad. Det gemensamma systemet har ersatt de enskilda. Det fiffiga med fjärrvärmen är ju också att den tar tillvara resurser som ingen annan vill ha: grenar och toppar från skogsavverkning, avfall, spillvärme med mera, och gör nytta av dessa. Detta tillsammans med väldigt bra reningsutrustning. Hur kan det plötsligt anses omodernt? 

 Jag vill se en värmemarknad där kunderna har flera alternativ att välja mellan och där fjärrvärmen känns attraktiv tack vare sina miljöfördelar, konkurrenskraftiga priser, bekvämlighet, men också för att människor ser fördelarna med ett gemensamt system. Jag vill inte se att man väljer värmealternativ enbart genom att  man går på en känsla av att det är finare att ha en egen produktion.

Jag har varit på middagar där mannen i huset glatt berättat om att de installerat värmepump och där sedan en stor del av sällskapet glatt har följt med för att titta på underverket. Hittills har jag inte hamnat på någon middag där någon stolt berättat om att de har fått fjärrvärme installerat. En förklaring kan vara att det inte är lika vanligt med fjärrvärme till småhus, men den andra förklaringen handlar nog om att det inte känns som en bedrift att berätta om detta. 

Detta kan tyckas lite bagatellartat, men det får givetvis negativa konsekvenser när såväl kunder som politiker anser att det är lite bättre att lösa energiproduktionen själv. Det finns därför all anledning att såväl lokalt som nationellt visa på fjärrvärmens fördelar. Fjärrvärmekampanjerna ”Vi värmer varandra” och ”Ta vara på energin” är viktiga steg i den riktningen. 

Jag kan samtidigt inte låta bli att fundera på hur länge jag ska behöva vänta på att det dyker upp en bostadsbilaga med vackra hus, lyckliga barn och med en rubrik i stor stil om Vi värmer varandra med fjärrvärme eller Här tar vi vara på energin med fjärrvärme. På måndag är det dags för nästa bostadsbilaga i min morgontidning, då kanske? 

Ann-Sofie Borglund, chefredaktör Fjärrvärmetidningen